Zonterapins ursprung får man söka i förhistorisk tid. Man har hittat väggmålningar, utvisande zonterapibehandling, i gravkammare i Egypten. De är troligen från omkring år 2330 före Kristus. Zonterapin fördes vidare från generation till generation, men glömdes delvis bort för att sedan återupptäckas i början av 1900-talet. Den användes fortfarande bland indianerna i USA. Det är den amerikanske läkaren William H Fitzgerald som i början av 1900-talet tog upp och utvecklade metoden som han kallade reflexzonterapi.

Zonterapi kan användas både som ett sätt att lokalisera problemområden och som behandlingsmetod.
Zonterapi ger impulser till kroppen att läka sig själv.

Behandlingen blir individuellt anpassad och är exempelvis lämplig vid, allergiska besvär och eksem, barnlöshet, cirkulationsproblem, förhöjt blodtryck, huvudvärk och migrän, klimakterie- och övergångsbesvär, luftvägsbesvär, matsmältnings- och gallbesvär, muskel- och skelettsmärtor, oregelbunden och smärtsam menstruation, oro och stress, ryggskott, sömnlöshet, urinvägsproblem, öron- och bihåleinflammation..

Behandlingen kan användas av människor i alla åldrar som vill bevara sin hälsa och höja sin livskvalitet.
Zonterapi är därför en läkemetod som inte bör lämnas oprövad.